Skogens största träd!

I skogen här där jag bor finns ett ställe som är speciellt. Ok,det finns massor med ställen det är ett naturreservat, men det finns ett ställe som verkligenn känns magiskt. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det. Man känner närvaron av något större i naturen den där överväldigande kännslan man får av riktigt höga vågor eller när man plötsligt står framför en jättehög klippvägg. Det är något nästan religöst med det. Som ett stort WOW som liksom växer i en. Vördnad tror jag är ordet. Det här börjar med en lite upptrampad stig som svänger av från vägen. Den är inte bred alls och om man inte visste att den var där är den lätt att missa. Men efter en ganska kort bit märker man att här har människor gått, många gånger. Stenarna är trampade fria från mossa. Den här platsen är besökt.

Sen ser man stammen. Den är väldigt märklig, vriden nästan som om det var flera träd omslingrade. Mamma sa att den måste blivit träffad av blixten men jag förstår inte varför det skulle göra att den ser ut så här.

Sen ser man kronan och det är roligt med den för nästan alla gör samma sak när man visar dem den här platsen. de går ner för stigen börjar prata on hur konstig stammen är när de ser den och sedan när de kliver ut i gläntan och inga träd skymmer kronan så stannar de och tystnar. Jag sa: wow... när Z visade mig och mamma sa Oj.... när jag visade henne. det behövs liksom en liten stund för att smälta det. Det är så stort! Det är nästan hypnotiserande, bara för att det är så stort!

Jag älskar att stå nära stammen och titta upp mot toppen. Det är tryggt på något sätt. Dt är klart att det inte är det största trädet i välden och inte ens i landet, jag tror till och med att jag sett större träd personligen men inte i en skog. De riktigt stora träden står ofta på fält. Stora gamla ekar med hur mycket plats som helst runt sig. Det här trädet känns mycket större för att det gör sin egen glänta man får kännslan av hur den kämpat till sig varenda liten solljusglimt i den där gläntan och gjort sig större och starkare och tagit mer plats. Man erbjuds ingen gratis plats i en skog. Det här trädet känns som en fighter som vunnit rejält med matcher.

För lite perspektiv får ni min hand brevid en avbruten gren. Bortse från det flagnande nagellacket (glömde det i lägenheten i Stockholm) och titta lite extra på ringen... fin va? Jo da, det är en förlovningsring. Tillbaka till storleken på trädet (hehe).

Här ser ni samma gren men också hela stammen som jämförelse. Tjock stam! Snygg ring också....

Ja, vi ska gifta oss ganska snart, förhoppningsvis. Jag försöker fixa ihop nån sorts budget som jag är nöjd med och som faktiskt kan bli av... har fått lite guld till ringarna av föräldrarna och lillasyster tittar på jättebilligt klänningstyg i Indien, en kompis har lovat att hjälpa till att sy den. Hoppas hon minns det. Och jag har hittat den perfekta kyrkan här uppe, den heter Själevads kyrka och den är en dröm! Oj, vad jag snöade iväg från ämnet...

Det går bra annars med min avslutsmånad. Har gjort klart en hel den saker som ska skickas iväg till olika människor i Stockholm, tur att stickade saker inte väger så mycket. Om jag gjorde smide skulle det bli väldigt dyrt att bo här uppe bara i frakt på presenter. Och jag älskar ju att skicka presenter! Det är något speciellt med att få paket på posten. Apropå det, väntar jag på ett paket från min kära mamma fullt med Estniskt garn! Jag är väldigt exalterad. Och har jag tur kommer även min kursliteratur idag men antagligen kommer den inte förens på måndag. Jag ligger lite efter i min kurs eftersom jag inte fått tag på böckerna ännu men jag tror på mig, jag läser väldigt snabbt och brukar vara bra på den typen av hemmuppgifter. Dessutom tycker jag ju att ämnet är jätteintressant (jag läser modeteori) och det brukar ju hjälpa. Nu skiner solen ute och jag ska passa på att slipa en stol till för målning medans det är trevligt ute och så ska jag kolla hur det går med mitt duchvatten, jag måste elda om jag vill ducha med varmt vatten inomhus.